Målspar för att resa är uppnått!

Men det här är ju värt att fira lite extra! För snart två år sedan hängde jag upp en snabbt ihopklottrad sparbössa på ett av våra köksskåp och meddelade familjen att nu börjar jag spara till en resa, när den här är full så drar jag, Vill ni följa med?

Sedan har jag tålmodigt färglagt rad efter rad allt eftersom jag har pytsat in pengar och nu är kontot fyllt med 50 000kr som är öronmärkta till att resa! Lappen har också fungerat som ett väldigt bra påminnelse för mig själv om mitt VARFÖR när jag deppar lite över livet i allmänhet, inte bara för att jag längtar efter att komma ut ur huset och ut i världen.

VARFÖR som i varför sparar jag så aggressivt? Jo, det är ju för att jag längtar efter något mer än vår gamla gata

och något mer än att spendera 90% av min livsenergi på lönearbete och resten på att försöka hålla familjekarusellen igång. Tänk om det gick att låta 90% av energin gå till livskarusellen och 10% till lönearbete? Det är en ovan men lockande tanke.

I väntan på att mina besparingar och investeringar ska tillåta en sådan större livsomställning så har jag iallafall en resebudget på plats. Hela familjen gick och beställde nya pass under mellandagarna. De borde dyka upp närsomhelst och då är vi i sanning resklara så snart coronaläget tillåter.

Mja, vi ska också lyckas enas om var vi ska åka, hur vi ska åka och när. Vilket är något annat än enkelt i vilken familj som helst och kanske särskilt i en NPF-familj. Jag röstade på sälja huset, ta barnen ur skolan och åka bort ett år, men blev hör och häpna nedröstad. Det verkar som att kompromissen att resa under sommarlovet verkar mer genomförbar dock.

Fortsättning följer!